I östra Värmland, särskilt inom Filipstads kommun, finns ett stort område där gruvdrift, hyttor och hamrar bedrivits i nära 1000 år. Förutsättningen har varit den unika berggrunden – en del av Bergslagen, Sveriges industriella vagga. Denna vulkaniska berggrund innehåller rikliga mineralförekomster som gjort metallutvinning möjlig. Järn, mangan, koppar och silver ur dessa mineral gav verktyg, vapen och välstånd – grunden för Sveriges utveckling.

Det finns drygt 6000 kända mineral på jorden, och cirka 100 nya upptäcks varje år. I Filipstads kommun har 451 mineral identifierats, varav 118 har sin typ-lokal här. Långban har 80 typmineral och är därmed världens mineralrikaste plats. På andra plats kommer Tsumebgruvan i Namibia med 76 typmineral.

Detta är unikt i Norden – ingen annan region uppvisar så hög mineraldiversitet. Så varför har denna plats förärats denna geologiska naturgåva? Det är förstås en inte helt enkel fråga att besvara – men den har fascinerat forskare i snart 200 år och gör så än idag.

Headerfoto: Torbjörn Lorin

Lär dig mer om geologin bakom Mineralriket

När solsystemet bildades smälte och frös damm till droppar (kondruler) som blev meteoriter. Genom gravitation bildades småplaneter som smälte och separerade i kärna, mantel och skorpa. Dessa processer skapade över 250 mineral. Senare planetära processer – med vatten och inre värme – ledde till tusentals fler mineral, vilket gjort jorden unik jämfört med andra planeter och t.ex. månen.

Planeten jordens bildande tar sin början när solnebulosan, bestående av väte, helium och damm med några mikroskopiska ur-mineral, samt små mängder utspridda spårelement, dras samman av gravitationen och bildar solen och planeterna. Mer än 98% av massan bildade en central sol som blev större och större, så att dess inre temperatur och tryck medgav kärnreaktioner och vågor av intensiv hetta och ljusenergi. Denna svepte genom nebulosan och smälte dammet till droppar – s k kondruler – som efter att solens antändning hade kulminerat frös och klumpades ihop, bildande massor som fortfarande trillar ned på jordens yta som kondritiska meteoriter. De kondritiska meteoriterna innehåller omkring 60 olika mineral, vilka alla bildats genom uppsmältning och rekristallisering av ur-mineralen.

Jorden är en mineral-bildande motor utan jämförelse. Om vi utgår från en torr värld som månen eller Merkurius, så skulle det vara svårt att producera mer än 300 olika mineral. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med inre värme eller vatten för att processa grundämnena mer. Om vi däremot startar med en större och blöt planet som Mars eller jorden, så skulle hydroxider, is, evaporiter och saltmineral bildas. Inom ett par miljoner år så skulle vi ha drygt 400 olika mineral bildade genom olika geologiska ytnära processer.