Industrihistoria

Ända sedan medeltiden har bergsbruk och metallframställning varit den viktigaste näringen i Bergslagen. Här har framför allt metaller som järn, koppar och silver utvunnits. Denna hantering har ända sedan forntiden bedrivits av kunniga yrkesmän – specialister – vars viktigaste hjälpmedel för att hantera processerna som styr reduktionen av malmmineralen har varit ögat och handen. Beroende på de olika råvarorna som brutits i olika delar av Bergslagen, så har de fysiska anläggningarna anpassats därefter. Således har dessa blivit olika och
utvecklats på skilda sätt inom olika samhällen och geografiska områden.

Filipstads bergslag

Det enda medeltida bergslagsområdet i Värmlands län är Wermlandsberg – motsvarande Filipstads bergslag idag – vilket till stora delar var en järnbergslag. I detta område återfinns idag drygt 500 lämningar efter bergsbruket, varav 361 gruvområden, bestående av över 1500 enskilda gruvhål och stenbrott, 57 hyttor och 17 hamrar. Området omfattar socknarna Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa och Nordmark, dessutom ingår Rämmens socken där dock ingen medeltida verksamhet kunnat fastställas, men där bergsbruket expanderade under 1600-talet och framåt. I Wermlandsberg har järnhanteringen varit tydligt dominant, men även koppar, silver och mangan har utvunnits, t ex runt torskebäcken, vid Hornkullens gruvor och i Långbans gruvor.

De största gruvfälten utgjordes av Persbergs malmtrakt, Nordmarks malmtrakt och Långbans malmtrakt. Mängder av mindre gruvfält och enskilda gruvor finns i övrigt runt om i hela Filipstads bergslag, framförallt norr, öster och sydost om tätorten Filipstad.

Det äldsta skriftliga belägget för järnberget i Värmland är Erik af Pommerns privilegiebrev från 1413, men det är inte bevisat vilket gruvområde som det avser. Troligen syftar det på Persbergs gruvor, men Nordmarks gruvor verkar ha lytt under samma privilegier. Namnet Wermlandsberg är belagt från 1521 och är det namn som användes då. Hyttorna drevs under denna tid av andelsägande bergsmän, men det anlades även fyra större s k kronobruk i Wermlandsberg under denna period, och 1611 anlades staden Filipstad för att koncentrera områdets handel.

Under 1600-talet sker en kraftig expansion av bergsbruket i stora delar av Bergslagen och även så i Wermlandsberg, där nära häften av alla hyttor och 80% av alla hamrar anläggs under denna period. Under 1700-talet sker en viss nedläggning som kulminerar under 1800-talet. Flera internationella stålföretag är dock fortfarande verksamma i Värmland.